Att bara vara själv

Ibland sköljer ensamheten över mig som en stor våg, en våg som håller mig fast under ytan och gör det svårt att andas. Som ikväll. Efter fem dagars semester och enbart ett tillfälle med socialt umgänge under dessa dagar kom det. Oftast märker jag inte av ensamheten så väl på vardagarna eftersom min sociala kvot fylls upp rätt så rejält på jobbet. På helgerna tycker jag det är skönt att kunna sitta hemma själv utan några måsten, plus att om det är några sociala tillställningar så är de nästan uteslutande på helgerna. Visst kan ensamheten komma krypande under vanliga veckor också, den där saknaden över att inte ha någon att dela vardagstristessen med, men den är inte så stark.

Nu däremot, nu slog den till med full kraft. Det är första gången jag har riktig semester, så jag visste inte vad jag skulle förvänta mig. Semesterns inledande helg bestod av stora mängder socialt umgänge både fredag, lördag och söndag, varpå den här veckan började med plus på det sociala kontot. Med andra ord njöt jag av att lufsa omkring de första dagarna utan att behöva umgås med folk, höll mig sysselsatt med att besöka affärer och filosofera över vad jag skulle kunna göra nu när jag är ledig. Men till slut hade jag gått igenom affärerna. Filosoferat färdigt.

Då kom det. Allt det där som jag skulle vilja göra, men som är så himla trist om det inte finns någon att dela det med. Jag vill resa, åka på dagsturer för att upptäcka nya platser, njuta av naturen. Bada, ligga på en filt under ett träd och prata om allt och ingenting. Dricka goda, kalla drycker, skratta tills jag får ont i magen och dansa mig genom natten. Självklart behövs inte någon respektive för att göra dessa saker, det vore lika fantastiskt att dela upplevelserna med en god vän. Det är bara ett problem. Mina goda vänner har en respektive att göra dessa saker med. Bland de som jag brukar umgås med är jag sista singeln kvar. Och det blir inte samma sak.

Med tanke på den ålder jag har uppnått känns det att jag ska lyckas hitta en vän som är på samma ställe i livet som mig lika troligt som… att någon skulle ge mig en miljon kronor. Eller som att hitta en respektive, det tycks ju vara omöjligt uppdrag upphöjt i sju. Hur som helst, det jag egentligen ville ha sagt är att det finns så mycket saker jag skulle vilja göra, men som jag vill göra tillsammans med någon annan. Jag gör allting själv. Hela tiden. Och jag är så fruktansvärt trött på det. 

Den känslan, tröttheten och ensamheten, kom över mig ikväll när jag skulle sova – hårt. Drömmarnas land byttes mot ångest och tårar. Nu försöker jag sysselsätta mig själv för att känslan inte ska ta omtag när jag släcker lampan och tankarna får fullt fokus igen. Jag tänker att om jag har någonting att göra tills jag inte kan hålla mig vaken längre borde jag inte hinna tänka alltför mycket och därmed inte hinna dra mig längre ner. Samtidigt vet jag att det inte fungerar så. Även om jag skulle lyckas med min plan så vet jag att känslan kommer finnas kvar där imorgon. Och dagen efter det. 

Den finns alltid där, det enda som varierar är styrkan.

Städdag del 2

Igår kan jag ha råkat fastna lite i prinsbröllopet (tittade ju bara till nån gång efter midnatt…), vilket resulterade att det inte blev mer än vardagsrummet som blev klart. Eller ja, så gott som. Jag tvättade ju gardinerna igår och upptäckte att rummet fick en helt annan karaktär när de tunga, mörka gardinerna inte hängde där. Denna upptäckt resulterade i en vilja istället att ha ett par ljusare, lättare gardiner i vardagsrummet. Dock måste jag införskaffa sådana först, så just nu ser fönstret lite naket ut. Men i övrigt är det rent och fint! (rummet ser överlag lite tomt ut nu när det inte är saker överallt… men ska nog gå att vänja sig vid det med!)

Idag (efter en rätt trög start) började jag således i sovrummet, har förvisso inte plockat i ordning på byrån eller sminkbordet, men har plockat in och undan massor av kläder som låg framme, slängt påsar som har en förmåga att samlas där inne när jag köper nya kläder och dammsugit. Har för tillfället inga gardiner där heller, så det ser också rätt tomt ut. Att jag dessutom inte har några tavlor bidrar till en känsla av att sovrummet inte direkt är inbott.

Efter sovrummet och rätt mycket paus (innehållandes bland annat gardinletande) blev det dags för köket. Det fruktade köket. Jag har en förmåga att helt tappa bollen när det kommer till köket, vilket resulterar i att det bara rullar vidare och byggs på och blir värre och värre. Jag kan säga att jag ännu inte är klar med köket. Men jag har diskat (och diskat, och diskat), rensat ut kylskåpet på mer eller mindre oätbara saker, slängt sopor, diskat lite till och plockat in saker i skåpen. Jag menar, vad är poängen med att ha en låda innehållande ett fondue-set ståendes på köksbänken när den lika gärna kan stå i ett skåp?

Imorgon blir det till att gå och panta (den får inte längre plats under diskbänken utan har spridit sig till köksbordet), torka av disk-/köksbänken + spisen + kaklet + fläkten, strukturera om lite på köksbänken, dammsuga, ta tag i hallen och badrummet samt våttorka lite. Sen jäklar är jag klar!

Städdag

Igår påbörjade jag projekt Storstädning av Lägenhet (SaL). Jag har lagt upp en plan för hur det ska genomföras (ett rum i taget, inget undantag) och tänker följa den stenhårt. Min lägenhet har behövt städas rätt länge nu och är till snudd på äcklig på sina ställen nu. Det har varit rätt mycket senaste… månaden kanske, att jag har helt prioriterat bort städningen. Även när jag har bestämt mig för att nu jäklar så ska jag städa! så har det inte blivit så. Jag är trögstartad och sen dyker det upp någonting roligare. Eller så lyckas jag bara inte dra mig från tvn.

Steg 1 i SaL blev vardagsrummet. Igår plockade jag undan massa bös, förflyttade två stolar, en provdocka, två väskor och ett antal jackor (av variant vinter/för små) till förrådet, dammtorkade allt utom skrivbord och bokhylla, satte på möbeltassar på soffan, fåtöljen och min födelsedagspall och flyttade ut fåtöljen för att kunna dammsuga i hörnet bakom fåtöljen. Idag har jag dammat skrivbordet och bokhyllan, dammsugit och avhårat fåtöljen. Efter utmaningen med att få bort allt katthår från en fåtölj i sammet (plysch?) har jag nu tagit en liten paus innan jag går på soffan.

Håller även på att tvätta, har än så länge kört fem maskiner (med andra ord var även det välbehövligt). Trodde att det inte skulle bli fler, men nu när jag sitter och tittar ut i vardagsrummet insåg jag att jag verkligen borde tvätta gardinerna också. Även dessa är i något sammetsliknande tyg och överfulla i katthår. Råkar även veta att gardinerna i sovrummet också skulle behöva sig en genomkörare. Så får det bli. Tur att jag var förutseende och bokade två tvättider på rad!

Med tanke på vilken hastighet jag utför SaL (låååångsamt) lär jag behöva fortsätta imorgon. Men huvudsaken är ändå att det blir gjort, jag trivs så himla mycket bättre hemma när det är fint och rent. Hur som – mot tvättstugan!

Inlägget om klubbmästerskapet i pole

Jag har väntat och väntat och väntat på att berätta om klubbmästerskapet eftersom jag ville kunna lägga upp filmen med mitt tävlingsbidrag samtidigt, och nu äntligen har den kommit upp! Den hittas här och det tycks variera lite om den funkar eller inte, om den inte gör det – testa en annan webbläsare (om möjligt)(för mig funkar det i Chrome men inte i Firefox (okej, det funkar för mig i Firefox om jag inaktiverar adblock…)). Jag ska se om jag kan få filen skickad till mig så kan jag lägga upp den på youtube, men det blir sen!

Själva tävlingen var så himla nervpåfrestande! Eftersom jag aldrig har tävlat i någonting, bara haft uppvisningar (och då aldrig i pole), var jag extremt nervös strax innan. Hade varit superlugn hela dagen, men en liten stund innan det var dags blev nerverna på helspänn. Direkt efter jag hade kört var jag alldeles skakis eftersom det blev en sån otrolig urladdning. Det är helt klart något av det läskigaste jag har gjort!

11188265_10152706988347461_1641146603141185411_n

Vi var nio stycken som var med och tävlade, fem från Karlstad och fyra från Stockholm. Jag placerade mig inte i topp tre och det var bara topp tre som fick reda på sina placeringar, så egentligen har jag ingen aning om hur det gick för mig. Vi fick ingen feedback från domarna, ingen konstruktiv kritik och det blev lite av ett antiklimax. Här hade jag gått i två veckor och levt pole och den här koreografin och efteråt var det bara över, man fick ingenting som man kunde lära sig någonting av, man fick ingenting konkret att ta med sig från upplevelsen. Jag vet inte vad jag gjorde bra, jag vet inte var gjorde dåligt och jag vet inte vad jag ska tänka på i framtiden.

Eftersom det blev lite antiklimax frågade jag min tränare om hon kunde ge lite feedback och det var inga problem, så det ska vi försöka ta någon dag. Det ska ju bara bli av också…

Hur som helst var det himla roligt och jag vill definitivt göra det igen! Har redan börjat tänka på vad jag skulle kunna ha för låt nästa år…

Dagdrömmande

Idag har jag knatat omkring i Karlstad och drömt om hur mitt liv skulle kunna se ut framöver. Med lite (eller kanske mycket) tur, och en del skicklighet också, är det inte alltför långt bort. Jag kan se det framför mig och det är nästan, nästan så att jag kan röra vid det. Man kan säga att drömmen om Karlstad i allra högsta grad lever!

image

Liten uppdatering

I och med att jag bestämde mig för att anmäla mig till Flows klubbmästerskap när det var 16 dagar kvar kommer jag inte ha massvis med tid över de närmsta två veckorna. Inte för att det brukar bli så mycket bloggeri annars heller, men kan ju förvarna om att det finns en risk att det blir ännu mindre. Eller så blir det mer, det kan ju vara så att jag känner att det finns mer att säga nu när jag tränar till det, vem vet? Det lär märkas! Ville hur som helst ge en liten uppdatering om helgen, då jag reste bort en liten sväng.

Det var nämligen damsittningen i Skövde och vi var några (8) alumner som gick tillsammans. Fast tydligen är vi inte bara alumner längre, nu för tiden klassas vi tydligen som gammel-alumner. Käre väl vad åren går fort… Oavsett vad vi klassas som så var det hur roligt som helst! Jättekul att träffa alla igen, jag bodde hos Karro som jag inte träffat sen 2010, förförminglet var supertrevligt, sittningen var väl genomförd av pojkarna, maten var god (bortsett från potatispurén som knappt smakade nåt)(och så var det dåligt med sås, så en pojke fick gå runt och fylla på sås), strippen var så himla bra koreograferad, man såg vad mycket de hade övat på den, den innehöll brinnande pinnar, mellanfesten fick två tummar upp (pratade med en alumn som började efter att jag hade slutat…), jag bytte inte bort klackarna mot platta skor förrän det var dags att gå hem, jag trillade inte en enda gång och när jag vaknade dagen därpå mådde jag riktigt bra och var till och med rätt pigg!

Det sistnämnda var väldigt oväntat och oförtjänat får jag lov att säga. Nedan följer en lista på vad som slank ner under kvällen (och eftermiddag):
– 5,5 flaskor cider
– 1 glas vin
– 1 glas bubbel
– 1 litet glas hallonmojito
– 350 ml Baileys (cirka)
– 1 hallonlakrits-shot
(efter detta låg jag mest på en soffa på kåren, upprepade ”Jag är så full!” om och om igen, blev klappad på benet och drack vatten)

Med tanke på vad sällan jag dricker nu för tiden borde jag inte ha kunnat stå upp efter det där. Än mindre gå omkring i högklackat. Och verkligen inte mått bra dagen därpå. Speciellt inte med tanke på att det var rätt blandade typer av alkohol. När jag var yngre blev jag sjukt bakis väldigt lätt. Ju äldre jag blir, desto mindre bakis tycks jag bli. Jag tänker glädjas åt det så länge det håller i sig, för man vet aldrig när det vänder igen!

(jag räknar verkligen inte med att vågen är snäll imorgon bitti…)

Inställda planer

Jag tänkte precis åka in till stan och försöka hitta ett par ljusa jeans (som helst sitter som en smäck och kostar billigt). Kollade upp busstider och när jag satt där och funderade på vilken jag skulle ta tittade jag ut genom fönstret. Snön har övergått i regn och jag kände bara nej. Nej. Jag kan leta byxor imorgon istället. Nu sitter jag (kvar) i soffan och har fått en Tea i knät. Bra val!

image

Får nog bli en ”pyssla om mig själv”-eftermiddag/kväll istället, med varmt bad för öm kropp, mask för torrt ansikte, färg för nakna naglar och massiva mängder återfuktande kräm för större delen av min kroppsyta. Blir alldeles varm och sömnig bara av att tänka på det!

Shopping!

Det blev lite shopping som jag nämnde igår och idag är det dags att visa upp!

image

Om vi börjar uppifrån:
– Shorts (hotpants som enligt kassörskan klassades som trosor) som nog kommer fungera ypperligt till pole-fitnessen. Från Stadium.
– Vindjacka/vindtät löparjacka/vindlöparjacka/vaddetnukantänkasheta från Stadium.
– Löpartights, lite tunnare än de jag har så kommer bli utmärkt när det blir lite varmare, från Stadium.
– Träningslinne från H&M.
– Väst från H&M (som jag hoppas funkar att springa i nu när det inte är så varmt än, ska testa idag).
– Bh från H&M (alltid roligt med lite roligare underkläder! Dock fanns inga matchande trosor = dåligt).

H&M startade sin midseason-sale igår, så jag passade på att gå dit för att se om jag kunde hitta något bra. Allt jag köpte därifrån var på rea, så jag är helt klart nöjd. Sen råkade jag trilla in på Stadium också, så som man kan råka göra. Sen jag kommit igång mer med träningen har det inhandlats betydligt mer träningskläder kan jag säga! Vilket i och för sig inte är något dåligt, med tanke på vad lite träningskläder jag hade innan.

Nu ska jag ut och prova vindjackan och västen på andra löppasset (jogg, jag kommer inte löpa (antagligen mest gå, men lite jogging)) för i år! Måste sätta fart om jag ska springa vårruset…

Invägning 10 (eller Den (nästan) nakna sanningen del 3)

Onsdag igen, alltså invägning igen. Denna vecka behagade vågen visa 72,8 kg, alltså exakt samma siffra som förra veckan. Totala viktminskningen ligger därmed kvar på 4,3 kg, vilket är 0,2 kg efter planen. Självklart är jag inte nöjd med att vikten har stått still, men jag är ändå nöjd över att jag inte har gått upp! Av någon anledning får jag dåliga siffror kroppsbilds-veckorna (kanske egentligen är för tidigt för att skönja ett mönster, men ändå), så jag får väl vara glad så länge det inte går uppåt.

Till kroppsbilderna då! Ett tag funderade jag på om jag skulle jämföra med bilderna från månaden innan, eller ha med alla månaders bilder, eller bara den första. Det tog inte överdrivet lång tid för mig att konstatera att det nog blir roligast om jag jämför med den första bilden, så att man ser den ”totala” förändringen. Dessutom har jag bytt outfit den här gången! Fortfarande inte helt optimalt… är förvisso nöjd med överdelen eftersom den inte klämmer åt lika mycket (även om den kanske är lite, lite lång), men nederdelen. Vad kan jag säga? Ett par hotpants i storlek S (36/38) som införskaffades i gymnasiet. Man kan säga att jag var rätt mycket mindre i gymnasiet. Bara det faktum att de täcker hela rumpestumpen på mig är mer eller mindre otroligt! Så även om de klämmer åt på lite (ytterst lite) mer rätt ställe, så klämmer de fortfarande åt. Får helt klart jobba på outfiten!

Så… bilderna från två månader sen:

wpid-wp-1423668286473.jpeg
Och dagens bilder:

PhotoGrid_1426066035990Och visst kan jag se lite skillnad kring midjan på första bilden, vid rumpan/låren på mittenbilden och lite, lite på ryggen på den sista bilden.

Sen får jag väl lov att säga att jag märker större skillnad när kläderna är på, än när jag sätter mig och tittar mig blind på de här bilderna. Jag har även börjat märka av att vissa kläder sitter lite lösare. En klänning jag köpte i höstas som var lite liten, alltså att den satt förjäkla tajt, sitter inte riktigt lika tajt längre (även om den fortfarande är för tajt).

Så jag gör framsteg! Förvisso små framsteg, men ändock framsteg!

Teaser

Jag tänkte bara påpeka att imorgon är det dags för nya kroppsbilder (om det nu är något positivt…)! Främst är det så att det var längesen jag skrev någonting här så det kändes som att jag behövde uppdatera. Har shoppat lite idag, lägger nog upp bilder på det som fick följa med hem imorgon! Nu ska jag strax iväg och dansa ragga, bjuder på en bild så länge:

image

Tea älskar verkligen när jag vill ta kort med henne!