On my way

Nu sitter jag på bussen igen. Är på väg till Karlskoga för att dansa. Nästan fyra timmars restid för att dansa 1,5 timmar.
Värt?
Ja, jag tycker faktiskt det.
Jag älskar verkligen att dansa och vill inte missa en enda träning. Jag behöver den stunden i veckan där jag får hoppa runt, pressa mig och träffa människor som känner precis som jag.

När jag dansar kan jag släppa allt annat. Det krävs en sån koncentration så det inte finns tid att tänka på något annat. Och på sätt och vis blir det avkopplande. I alla fall från vardagen och en sån stund behöver alla ibland.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s